God Kväll!
Sitter och myser med Bäbis och har allmänt tråkigt :/
Har funderat över mitt liv ett tag nu faktiskt...många kvällar man går och lägger sig och man ligger bara och funderar, har kommit fram till att jag lever i en bubbla eller hur jag ska förklara, allt bara går runt och runt hela tiden, inget nytt händer, Man måste ju vara rädd för att bryta ett mönster rädd för att börja om på nytt och rädd för hur det kommer och sluta, man känner sig ju trygg i det liv man alltid haft och känner till och nu ska man ändra på de!?
Igår fick jag nå ryck och kände att "nej nu jävlar får det vara nog" och satt mig och skickade iväg iaf 2 stycken jobbansökningar, Kanske inte det roligast jobben men det är ju en början iaf och det är ju oxå ett mål i mitt liv och inte vara beroende av folk längre tex som socialen, Men allt blir väl bra till slut det brukar ju bli så!?
Och det är samma med killar/kompisar...allt ser ungefär lika dant ut där ...en cirkel runt runt...jag har världens bästa kompisar och vill inte byta ut dom mot nått i världen, men de där med killar...finns vissa som kommer tillbaka hela tiden...som det varit dom senaste 5 åren ungefär...ska man aldrig bryta med dom? jag menar de är ju inte toppen killar direkt heller, men det är nog en sak dom flesta tjejer tycker om och det är uppmärksamheten, man tycker det är kul även fast dom igentligen bara är patetiska skitstövlar som man borde bryta med så gör man inte det varför? Ja det undarar jag faktiskt... man kan ju inte leva i samma mönster hela sitt liv eller hur? Nån gång måste man bryta med vissa och gå vidare i sitt liv, men men..man märker hur det slutar med allt där oxå!
Nej det är mkt man undrar över här i livet och man får oftast inte så mkt svar heller...det är bara jag själv som kan bryta mönstret...för jag sitter inte fast som jag tror...det gör man aldrig!
nej nu ska jag ut och ta en rök och njuta av mitt liv tills de är dags för ändringar ;)
Puss// Melinda
Har funderat över mitt liv ett tag nu faktiskt...många kvällar man går och lägger sig och man ligger bara och funderar, har kommit fram till att jag lever i en bubbla eller hur jag ska förklara, allt bara går runt och runt hela tiden, inget nytt händer, Man måste ju vara rädd för att bryta ett mönster rädd för att börja om på nytt och rädd för hur det kommer och sluta, man känner sig ju trygg i det liv man alltid haft och känner till och nu ska man ändra på de!?
Igår fick jag nå ryck och kände att "nej nu jävlar får det vara nog" och satt mig och skickade iväg iaf 2 stycken jobbansökningar, Kanske inte det roligast jobben men det är ju en början iaf och det är ju oxå ett mål i mitt liv och inte vara beroende av folk längre tex som socialen, Men allt blir väl bra till slut det brukar ju bli så!?
Och det är samma med killar/kompisar...allt ser ungefär lika dant ut där ...en cirkel runt runt...jag har världens bästa kompisar och vill inte byta ut dom mot nått i världen, men de där med killar...finns vissa som kommer tillbaka hela tiden...som det varit dom senaste 5 åren ungefär...ska man aldrig bryta med dom? jag menar de är ju inte toppen killar direkt heller, men det är nog en sak dom flesta tjejer tycker om och det är uppmärksamheten, man tycker det är kul även fast dom igentligen bara är patetiska skitstövlar som man borde bryta med så gör man inte det varför? Ja det undarar jag faktiskt... man kan ju inte leva i samma mönster hela sitt liv eller hur? Nån gång måste man bryta med vissa och gå vidare i sitt liv, men men..man märker hur det slutar med allt där oxå!
Nej det är mkt man undrar över här i livet och man får oftast inte så mkt svar heller...det är bara jag själv som kan bryta mönstret...för jag sitter inte fast som jag tror...det gör man aldrig!
nej nu ska jag ut och ta en rök och njuta av mitt liv tills de är dags för ändringar ;)
Puss// Melinda
Kommentarer
Trackback
