distantmemory

Jag är så trött på och vara ledsen jämt och känna hur tankarna sakta äter upp mitt huvud, jag vill bara att allt ska försvinna, och jag vill bara kunna stänga av när det väl behövs! Att inte känna hans armar runt mig och känna hans läppar mot mina, inte höra han säga att han älskar mig och hur fin jag är...det känns som nån slitit ut hjärtat ur kroppen på mig, som man blir torterad innifrån! Vad ska jag göra för att få allt och försvinna? Jag gråter så mkt så jag somnar av utmattning, vaknar upp och vet att allt börjar om från början, som att det är exakt samma dag jag går igenom hela tiden! Det här är väl endå de bästa just nu, och det kommer väl bli bättre men när? kommer säkert ta flera månader för mig för jag vet hur jag är, Det går knappt och beskriva med ord hur man känner....det bara är där, man får svårt och andas man får ont i magen och hela jävla kroppen bara värker av längtan efter honom, Nån gång måste man gå vidare med sitt liv, men när det väl är dags...alltså det finns inge jobbigare! Jag känner mig så jävla ensam, har ingen och gå och lägga sig med och hålla om, se hans fina kropp och ansikte innan man sluter ögonen och sen är han där när man vaknar igen denna vackra människa! Finns inget som slår de, absolut inget, 1 år och 7 månader med denna människa har varit både bra och dåliga, men jag har inte ångrat en sekund av det. Jag älskar dig och jag saknar dig så otroligt mkt, och jag hoppas du oxå gör det, hoppas du får ett underbart liv härdanefter....och jag hoppas att vi nån gång i framtiden kan vara riktiga vänner igen!

Its time to be a big girl now, and big girls DONT cry!!